Ski bum

Idag har jag spenderat dagen på skidor på väg ned för en backe, eller om jag ska vara ärlig så blev det nog mest upp för en backe i en långsam lift. Men kul var det i alla fall speciellt dem första åken när det var puder och tomt i backen. Testade dessutom snowboard igen för första gången på typ tre år och upptäckte att jag inte alls blivit bättre under dessa tre år. Svans kotan var den del på kroppen som bäst fick känna på denna tillbaka gång i snowboard teknik, slutsats: vila sig i form är en myt.


Något som fascinerade mig var hur många duktiga åkare det var som var där, något som kanske inte var helt väntat i "snösäkra" Ulricehamn. Vad som gjorde mig ännu mer förvånad och även lite förbannad var hur jävla små dessa duktiga åkare var. Hade nån slags förhoppning att min livserfarenhet och rutin skulle vara till någon nytta, men denna förhoppning krossades bit för bit av ett ändlöst antal småkillar som satte 360 på 360.

Även om jag kom fram till att jag inte hade så mycket hopp talang så lyckades jag i alla fall ta mig hem utan några livshotande skador och  hade rätt kul på vägen. Som tur var fanns det ju oxå dem som var betydligt sämre än mig så det var bara att tänka positivt och fokusera på dessa kraschande nybörjare istället. Detta gjorde oxå de många och långa turerna med liften i det närmaste behagliga, nej ingen av dem dog så det är helt ok att skratta åt dem. Nu är jag trött som man bara kan bli efter en heldags skidåkning och ska krascha själv i soffan. Hoppas snön ligger kvar minst 2 månader till nu när jag börjat komma i skidform igen, 360:n är kanske inte så långt borta i alla fall.


Tack till alla er som ägnade er åt detta och förgyllde min dag, hoppas ni inte slog er allt för mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0